Varma källor och geotermiska bassänger på Island

Kolla in några av våra favoritställen för att ta ett varmt dopp på Island och bläddra vidare för de olika kategorierna av superbad, från lyxiga laguner till bildsköna offentliga bassänger. 

Kolla även in vår Semestersida och lär dig hur vi kan hjälpa dig att planera en resa som tar dig till några av Islands mest populära geotermiska badplatser, inklusive Blå Lagunen, Sky Lagoon och Laugarvatn Fontana.

Titta på kartan ovan och kolla in superutbudet av badställen över hela landet.

I det här reportaget för Icelandair, utforskar journalisten Joseph Phelan islänningarnas långvariga kärlek för att bada under stjärnorna, oavsett regn, solsken eller polarnatt. Hon frågar också varför det är så, med tanke på landets närhet till Polcirkeln?

För kärleken till badet

Island är, vilket namnet antyder, ett land utsatt för extremt kallt väder. Under vintermånaderna vågar temperaturen sig sällan långt över 0 °C (32 °F), den är dessutom ofta mycket lägre i nordliga städer som Akureyri eller Raufarhöfn, där det inte är ovanligt att termometern visar -15 °C (5 °F).

Men även i dessa frostbitna regioner och oavsett tiden på året, kan man hitta islänningar som simmar, badar och kopplar av i en av landets (ungefär) 127 utomhusbassänger.

Den isländska besattheten att ta ett dopp, även under de svåraste förhållandena, är något som skulle kunna ses som förbryllande för utomstående. Varför är det så populärt? Varför är islänningar så förtjusta i att doppa sig och varva ner under den arktiska himlen?

Foto: Krossneslaug, Westfjords.

Islänningar har varit förälskade i att bada utomhus under en lång, lång tid. Snorralaug, en geotermisk bassäng i Reykholt, västra Island, har tagit emot badgäster sedan åtminstone 1178 (året då den första gången omnämndes i skrift). Snorralaug värms upp av en närliggande varm källa som är lokalt känd som "Skrifla" och har varmt vatten året runt. Den är lika populär idag som den var för nästan ett årtusende sedan.

Det finns flera andra "uråldriga" badplatser spridda över Island, inklusive Grettislaug, som funnits sedan åtminstone 1100-talet och Gvendarlaug, nu ett riksmonument, som enligt Sturlungasagan var så vördat på 1200-talet att det välsignades av Guðmundur den gode, dåvarande biskopen av Hólar.

Offentliga utomhusbassänger är mycket senare tillägg till Islands friluftsarsenal, men är inte mindre älskade.

I början av 1900-talet byggdes massor av bassänger av volontärer med stöd från lokala kommuner, trots brist på byggmaterial och med Island indraget i olika ekonomiska problem. Den första av dessa, Seljavallalaug (bilden nedan), stod klar 1923 och kan användas än idag.

Motivationen bakom byggandet av bassängerna var helt enkelt att ge islänningarna en säker plats där de kunde lära sig simma. På den tiden var fiske landets dominerande näring och man insåg att alltför många liv gick förlorade till havs på grund av människors oförmåga att överleva i det isiga vattnet om de föll överbord. Simning, fastslog islänningarna, var en livsnödvändig kunskap.

Denna entusiasm för simundervisning har bestått, med obligatoriska simlektioner för alla skolbarn.

Även om det onekligen är användbart ur praktisk synvinkel, går islänningarnas kärlek till att bada utomhus långt utöver att bara vilja förbättra sina simkunskaper. Islands många bassänger, spaanläggningar och laguner används för en rad syften och lockar dagligen tusentals människor, unga och gamla.

"För många är bassängerna väldigt viktiga i deras sociala liv," säger Katrín Guðmundsdóttir, etnolog som studerade på Islands universitet och som har ägnat tid åt att forska varför utomhusbad har en så speciell plats i islänningarnas hjärtan.

"Jag har lärt känna människor som träffas varje dag och dricker en kopp kaffe vid en bassäng. En grupp i Westfjords har en läsgrupp som träffas i en bassäng en gång i veckan för att diskutera böcker baserade på området."

Faktum är att dessa bassänger är mycket mer mångsidiga än vad man inser från början.

"De är ett bra ställe för dejting och de är perfekta för att träffa vänner som har barn," lägger Helga Vollertsen, intendent för etnologi på Islands nationalmuseum till. "Ibland håller man filmkvällar vid bassängerna, simtävlingar, gymnastik, flytande mindfulness med mera. Vissa bassänger används till och med av flygbolagens kabinpersonal för att öva vad man ska göra om man behöver landar på vattnet."

Enligt Helga är geometriska bassänger på Island praktiska, kostnadseffektiva och har kapacitet att tjäna flera olika syften. "Vattnet är varmt, avslappnande och billigt," påpekar Helga. "Varmt vatten är ingen som vi normalt behöver tänka på hur vi använder."

Eftersom Island är en kupa av geotermisk aktivitet, värms de allra flesta av landets hem, företag och anläggningar upp av geotermiskt vatten. Det är rikligt, billigt och tillförlitligt.

"Under de mörka, kalla vintermånaderna", tillägger Helgas, "hjälper dessa bassänger till med kampen mot säsongsbetonad depression, medan många av de som erbjuder gymnastikprogram är särskilt populära bland de äldre, för gravida kvinnor och för personer som kämpar med kronisk sjukdom och/eller fetma. Vattnet hjälper mot smärtan."

För islänningar är idén om att simma eller bada utomhus så kulturellt förankrad att den inte är värt att analysera. För dem är det helt enkelt en central del av det isländska arvet. Men en nyckelfråga kvarstår: Varför är utomhusbad så mycket mer populärt på denna kalla nordatlantiska klippa än praktiskt taget någon annanstans i världen?

Foto: Flygfoto av badande människor vid Secret Lagoon, Fluðir. Foto av Ragnar Th. Sigurdsson.

"På grund av dåligt väder och brist på gatuliv har bassängerna på något sätt blivit en plats för okända och grannar att umgås i," förklarar Katrín. "I bassängerna kan människor, oavsett väder, känna sig varma och trygga. Du kan umgås, eller om du inte är på humör istället uppleva ensamhet. Det är helt acceptabelt."

Katrín menar också att när man simmar eller badar är alla lika, hon tror också att detta kan vara en faktor bakom den ihållande populariteten för Islands bassänger. "Alla tvättar bort statusen de har utanför simbassängens väggar. Att vara halvnaken sätter dem på samma sida," säger hon.

Dessutom tror hon att barnens behov av att lära sig simma under det senaste århundradet utan tvekan har spelat en roll för att människor har positiva associationer till att bada utomhus.

"När bassängerna började dyka upp insåg folk att de inte bara hade potential att hindra oss från att drunkna, utan också var ett sätt att träffa andra och en rolig plats för barn att leka på. Idag är värdet dessutom alltmer kopplat till naturen. Människor kan röra sig eller koppla av i vattnet, men kan också njuta av omgivningen, vare sig det är berg, hav, stjärnor, snö eller träd."

Island utses rutinmässigt som ett av världens grönaste länder av World Economic Forums miljöprestandaindex, medan Reykjavik betraktas som en av världens mest hållbara städer och planerar att bli helt fri från fossila bränslen 2050. Att uppleva och uppskatta naturen är utan tvekan en annan anledning till att det är populärt att bada utomhus.

Under sina studier fann Katrín också att många anser att bassängerna är en idealisk plats för att "tvätta bort dåligt humör", och många jämförde sin upplevelse med att bada utomhus med att utöva yoga eller att vandra. Bassängerna erbjuder en möjlighet att fly från verkligheten, avkoppling och kontemplation, och låter dessutom människor omge sig av fantastiska landskap.

"En annan sak som jag har börjat höra mer och mer är att bassänger ger människor möjligheten att komma bort från hektiska liv. I bassängen lägger du undan din telefon och livet når dig inte. Föräldrar har till och med berättat för mig att de älskar att gå till bassängen så att de får en chans att njuta av tid med sina barn och familjen utan att någon måste vara med telefonen."

Foto: Solnedgång över Sky Lagoon, Reykjavík.

Aðalheiður Ósk Guðmundsdóttir, VD på Vök Baths (bild nedan), ett geotermiskt spakomplex på östra Island, tror att islänningar är födda med en förkärlek för att bada utomhus. "Vi är tuffa vikingar här," säger han. "Det är djupt rotat i vår kultur. Vi älskar att koppla av i varmt vatten, vi älskar också att känna en liten svalkande bris när vi är i lokala bassänger eller på spaananläggningar."

Aðalheiður menar att utomhusbassänger spelar en liknande roll som kaféer eller barer på många håll på Island. "Du kan gå med vänner eller ensam och delta i en trivsam konversation med främlingar, eller en het debatt om politik," säger han.

"Det finns grupper av människor som alltid börjar sin dag med en tur till en bassäng. Jag har sett många vänskaper som startat här [på Vök]; människor som väldigt snabbt har gått från främlingar till bästa vänner. Om du sitter i samma lilla badtunna varje dag med samma människor, då tar det inte lång tid från att säga ett enkelt hej till att diskutera allt från äktenskap till råd om barnuppfostran!"

Medveten om att utomhusbad är samhällsnav såväl som rekreationsanläggningar för många islänningar, har Aðalheiður börjat utöka Vöks utbud. Förutom att vara värd för en rad spabaserade avslappnings- och meditationssessioner, erkänner Aðalheiður att hon "börjar förändra saker och ting".

"Vi försöker alltid vara lite annorlunda," påpekar hon. "Vi har så många från lokalbefolkning som kommer att vi försöker förnya och hålla saker fräscha. Till exempel har vi en sångare och gitarrist som spelar under vintermånaderna, och vi planerar också redan några överraskningsevenemang för nästa vinter."

Även om hon gärna vill behålla några idéer hemliga, berättar Aðalheiður att hon kommer att vara värd för ett evenemang som hon har kallat "Hættu að væla komdu að kæla" – vilket översatt betyder "Sluta gnälla och slappna av" – med syftet att uppmuntra människor att simma i sjön Urriðavatn mitt i vintern.

"Det är en riktig adrenalinkock, men så hälsosamt för dig!" säger hon.

Utomhusbad är så integrerat i det isländska arvet att Jón Karl Helgason, en av Islands mest framstående och mest älskade filmskapare, år 2021 producerade och släppte en dokumentär om dess plats i landets kultur.

"Simbassängshistorier", som Helgason har kallat en "visuell presentation av simbassängerna runt Island, belyser den "unika funktionen" av Islands utomhusbad. Filmen låter tittarna lyssna till förespråkare som besöker bassängerna året runt och visar upp det positiva bidrag som simningen gör för folkhälsan på Island. (Se dokumentärtrailern nedan.)

"Min vision var att introducera Islands simbassänger och tillhörande simbassängskultur, både från förr och nu," säger Helgason. "Finnarna har sina bastur, britterna har sina pubar, fransmännen har sina kaféer. Vi islänningar har våra simbassänger."

Helgason anser att utomhusbassängerna på Island – och dess många naturligt uppvärmda "varma källor" – hjälper islänningarna att "odla sitt fysiska och psykiska välbefinnande," vilket till och med kan spela en viktig roll för att hjälpa människor att bli mer sociala.

"Islänningarna är ganska reserverade till sin natur," säger han. "Men när de glider ner i det varma, sköna vattnet i en varm källa, öppnar dom upp och blir mer pratsamma och utåtriktade. Människor från alla samhällsskikt umgås medan de kopplar av i bassängerna och det är livliga diskussioner om alla tänkbara ämnen."

Foto: Laugarvatn Fontana, en bassänganläggning vid en sjö.

Att islänningar älskar utomhusbassänger kommer sannolikt inte att vara en överraskning för någon som antingen har besökt, eller är på väg att besöka landet. Några av Islands främsta turistattraktioner, som Blå Lagunen, Sky Lagoon och Laugarvatn Fontana, är ämnade att ge semesterfirare en möjlighet att uppleva en av Islands mest anmärkningsvärda fritidssysselsättningar och dessa platser toppar vanligtvis turisternas reseagendor.

Enligt Katrín är denna önskan att utforska landets bassänger inte något som bara turister känner.

"En sak med simbassänger för en islänning är att, oavsett om man använder dem regelbundet eller inte, så verkar vi alla ha det här suget att besöka simbassänger när vi reser runt på ön. Vi är så lyckligt lottade som har den här lyxen på den här ön längst upp i norr."

Foto: Norrsken lyser över Mývatns naturbad.

Allmänna simbassänger är designade för att tilltala alla. I allmänhet har de flesta anläggningar en central simbassäng – normalt ungefär 25 meter lång – som används av både seriösa motionssimmare och nybörjare. De här bassängerna brukar normalt ha en temperatur mellan 27 och 30 °C (80–86 °F). 

Dessutom har de flesta kommunala bassänger ett urval av mindre, varmare bassänger – allmänt kända som badtunnor eller jacuzzier ("heitur pottur" på isländska) – med en vattentemperatur runt 38–40 °C, vilket är perfekt för att koppla av under de kallare månaderna, eller lugna värkande muskler efter ett krävande simpass. Många bassänger har också en bastu eller ångbastu och områden för att slappna av, sola (naturligtvis beroende på årstid!) och prata med vänner.

Med tanke på att Island har ett överflöd av kommunala simbassänger, kommer du garanterat att hitta någon som passar din smak, från familjevänliga bassänger med slingrande vattenrutschbanor, till underbara utsikter och rykande varma källor.

Bara i Reykjavik-området kan du välja mellan 17 geotermiska bassänger.

Foto: Flygfoto över Birkimelur-bassängen, Westfjords.

Vilken bassäng du än väljer att åka till är det obligatoriskt över hela Island att tvätta dig innan du går i bassängen. Du måste duscha innan du byter om till din baddräkt för att säkerställa att våra bassänger hålls så rena och kemikaliefria som möjligt, för att alla ska kunna njuta av dem.

Du kan träffa på "vakter" i duschområdet på stora bassänger och laguner som håller ögonen öppna för besökare som struntar i att tvätta sig innan de badar. Om du inte gillar att duscha inför andra, var inte orolig! Duschrummen är uppdelade mellan herrar och damer och att duscha innan är inte bara accepterat som normen, utan det krävs av alla som vill bada. Många duschar är gemensamma, men ett antal större bassänger och laguner erbjuder privata hytter.

Att inte duscha är ett garanterat sätt att irritera lokalbefolkningen. Se och lär!