Sólarkaffi: Vintermörker och solens hemkomst

Midnattssolen har länge lockat resenärer till Island och de minnesvärda vita nätterna med oändligt ljus skapar ofta magiska ögonblick. Under den mörkaste vintern, bland några av de branta fjordarna, klättrar solen aldrig över bergstopparna. Det betyder att det visserligen är ljust under dagen, men att solen aldrig går upp.

Islänningarna är vana vid de dramatiska växlingarna mellan sommar och vinter, och för att fira solens återkomst går invånarna i fjordbyarna samman och gör en högtid av det. Det är en glädjefylld högtid som kallas sólarkaffi – vilket bokstavlig betyder "solkaffe" – en sammankomst där pannkakor står i centrum för festligheterna. Detta är ett enkelt men betydelsefullt firande där man tar farväl av mörkret och islänningarna ser fram emot de längre och ljusare dagarna framöver.

Sommarsolsken och vintermörker

 Midnattssolen är det som kännetecknar den isländska sommaren. De långa dagarna och de ljusa nätterna skapar en atmosfär som är en unik upplevelse – främst tack vare det eviga solljuset som lyser upp våra ansikten. Det är en utomjordisk känsla när klockan slår midnatt och du fortfarande kan se den rödaktiga färgen från solen.

Den mörkaste tiden på Island är under vintersolståndet, vilket är årets kortaste dag. Som tur är sammanfaller detta med julen, vilket är en ljusfestival på Island. Trots dessa mörka dagar väljer islänningarna att lysa upp vardagen med glittrande ljus.

Traditioner för solen återkomst

Tiden då solen tittar upp över bergen varierar, men firandet ligger alltid nära till hands hos de lokala invånarna som varit utan sol.

Vissa traditioner följer solens återkomst. Den vanligaste är sólarkaffi, vilket är en högtid som kretsar kring pannkakor med vispad grädde och sylt eller lite sockerströssel. Det är ingen tillfällighet att man gör pannkakor – denna runda, gyllene delikatess påminner om solen och är en favorit bland islänningarna.

Traditionen firas i Ísafjörður, Bolungarvík och Suðureyri i Västfjordarna, Siglufjörður och Ólafsfjörður i norr och Seyðisfjörður, Reyðarfjörður och Eskifjörður i öster samt på många andra platser.

De som bor i Reykjavík och som har sina rötter i dessa byar håller dessa traditioner vid liv i staden, även om huvudstaden inte direkt saknar solsken på vintern. Det är ett livligt firande med tal, sång och (sist men inte minst) pannkakor i dussintal.

Nya traditioner

Solen är viktig för alla – men mörkret kan ofta vara en kraft för kreativitet. Traditionerna med sólarkaffi och sånger firas fortfarande, men nya traditioner har skapats för att pigga upp den dystra miljön.

I Seyðisfjörður på östra Island står Seyðfirðingar  (lokalbefolkningen) värd för det prisbelönta evenemanget List í ljósi, vilket är en distinkt konstfestival utomhus som hyllar konst och ljus under dagarna före solens "återkomst". Festivalen börjar när alla lampor i byn släcks och ersätts av ljusinstallationer som lyser upp byns omgivningar.

Sjunga för solen

Poeter och författare på Island har ofta inspirerats av solen. Att se solen igen efter vintern är en symbol för hopp – och har alltid varit ett uppskattat tillfälle här på norra halvklotet.

Många har inspirerats av samspelet mellan ljus och mörker, då dessa motsatser under säsongens gång ger näring åt andarna hos öns invånare. Det finns en särskild plats som är känd för att få minst direkt solljus varje år –  en gård i sydöstra Island som heter Syðri-Fjörður.

Beläget på norra sidan av Vestrahorns branta toppar når solen inte över bergen från slutet av september till mitten av mars, en period på sex månader.

Människorna som bor där verkar inte vara särskilt besvärade, och det finns en dikt om denna mörka årstid (ursprungligen på isländska):

Från Michaelmas början
till mitten av Góas tid
Solen i Syðri-Fjörður
ses aldrig skina

För många är det en börda
att uthärda detta ständiga mörker
Men i fönstret till min själ
är det alltid ljust och varmt

Vi får inte glömma bort de isländska pannkakorna.

Nästan alla länder har sitt eget recept på pannkakor, och Island är inget undantag.

Isländska pannkakor görs traditionellt med vaniljeextrakt, och ofta tillsätts inget socker i smeten. Du kan se om pannkakan är gjord av någon från en äldre generation – vaniljen har ersatts med citronextrakt. Ett annat knep är att tillsätta en liten mängd kaffe i smeten. Detta gör pannkakorna perfekt gyllene och läckra.

Du kan avnjuta pönnukökur (isländska pannkakor) på två olika sätt: vikta eller rullade. Vikta pannkakor äts vanligen med grädde och sylt. Rabarbersylt är ett populärt val, men blåbärssylt eller färska blåbär är bäst när det är blåbärssäsong. De som rullar sina pannkakor brukar först pudra socker ovanpå.

Om du själv vill uppleva solens återkomst flyger du norrut till Akureyri, västerut till Ísafjörður och österut till Egilsstaðir varje dag i veckan från Reykjaviks flygplats. Från Akureyri och Egilsstaðir är det en kort resa till fjordarna om du vill få en glimt av denna unika soltradition.

Du kan också fira denna tradition genom att göra dina egna isländska pannkakor. Här har du ett pannkaksrecept från 1947:

1 kopp mjöl
⅓ bit (40 g) smör
1 tesked bakpulver
½ tesked bikarbonat
½ tesked salt
2½ koppar mjölk
2 ägg
Vanilj för smak (eller citron, för gamla tiders skull).

Smält smöret och vispa ihop ägg och smör. Blanda de torra ingredienserna i en skål. Vispa slutligen i mjölken tills det blir en tunn smet som är lätt att hälla. Häll en slev (eller cirka ⅓ kopp) smet åt gången på en stekhet panna med en flink handledsrörelse tills du inte kan se stekpannans botten. Stek dem tills de är gyllene (ca 10 sekunder). Vänd dem och stek på andra sidan och gör en hög stapel pannkakor som du kan njuta av med vänner och familj en solig dag.

Bon appetit... eller Verði ykkur að góðu!

Text av Ingunn Sigurðardóttir.